Klonarkivet
I klonarkivet odlas sorter av trädgårdsväxter som valts ut efter bestämda kriterier och som ska bevaras för framtiden.
Botaniska trädgården är värd för ett så kallat lokalt klonarkiv av prydnadsväxter. Det betyder att växterna som odlas utgör en säkerhetskopia av de växter som odlas i Nationella genbanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. De kan inte bevaras med hjälp av frön, eftersom fröna kan vara resultatet av en korsning mellan den sort som ska bevaras och andra sorter. Växterna förökas därför bara vegetativt genom delning och sticklingar, och vi klipper bort blomställningarna innan de hinner sätta frö.
Växterna är en del av vårt gemensamma kulturarv. Samtidigt representerar de en genetisk variation som kan visa sig vara viktig när man ska ta fram nya sorter med önskvärda egenskaper i framtiden. Läs mer om bevarandet av trädgårdsväxter på Nationella genbankens hemsida.
Vill du vara med och bevara gamla trädgårdssorter? En del av växterna i klonarkivet och Nationella genbanken kan köpas i handeln och de går då under namnet Grönt kulturarv. Läs mer om Grönt kulturarv-växterna här.
Skylten berättar
Klonarkivsväxterna har samlats in från många olika platser. På skyltarna kan man läsa var en viss växt har funnits i odling och hur långt tillbaka man är säker på att den funnits i odling just där. Den här fjällkåpan kommer exempelvis från en trädgård i Hurva där den funnits i odling åtminstone sedan tidigt 1940-tal.
Jordvivan 'Rut'
Den här jordvivan (Primula vulgaris) odlades i Ruts barndomsträdgård i Ingelstad utanför Ystad på 1920-talet. Rut övertog hemmet och även hennes egen son Stig fick växa upp där. Stig minns att det i mitten av en rund rabatt stod ett äppelträd. Under det växte ormbunkar och längst ut jordvivan som kantväxt. Stig har sedan fortsatt att odla jordvivan i sin egen trädgård.
Hos ’Rut’ är foderbladen omvandlade till kronblad. Varje blomma ser därför ut att bestå av två våningar.
Foto: Linnea Oskarsson, Nationella genbanken